Idag kom morsans gamla klasskompis Birger på besök när vi satt och åt pizza. Han fick höra att jag köpte jänkare och när vi ätit upp pizzan, druckit kaffe och tuggat sockerkaka gick vi ut. Pappa gav mig nycklarna och sade att jag skulle starta jänket.
Drog ut choken, gnuggade tills den small igång, den dog direkt. Gnuggade igen och när han tände till gasade jag, höll på att dränka motorn ett tag tror jag. När det började gå ordentligt tryckte farsan in choken lite och så kunde jag kliva ur ett tag senare när jag hållit den på gasen lite. Jag gillar verkligen ljudet i min brum! :D
Från förardörren och bakåt låter den, men inget fram! Där är det bara fläkten som visslar. Och den går verkligen jämt och fint. Vissa torrbollar tycker säkert bara att den är högljudd och hemsk, men man får vad man betalar för! Jag köpte den för ljudet, och det var helt klart godkänt.
Måste bara berätta om när jag åkte ner och hämtade pizzan...
Morsans bil, en BMW X3, stod ytterst så jag tog den. Dessutom var det varmt så min bil hade varit som en egen liten pizzaugn, morsans har AC så den har bra kupétemperatur innan man kommit till Bilisten. Åkte ner till Pizzeria Nipvallen och hämtade våra jättepizzor. Vi köpte fyra stycken, för då räcker de så länge. Pizzabagaren tittade på mig när jag kom in, när jag betalat frågade han hur många vi var som skulle äta och sade att en jättepizza räckte till två vuxna.
"Men, skit i det, du!" ville jag säga åt honom - jag får väl köpa tolv pizzor och trycka ner i sopkorgen utanför om jag vill! Han får ju betalt i vilket fall som helst, vare sig vi äter upp pizzorna eller kastar dem.
Svarade "några stycken" och han ville veta hur många, och då hade jag verkligen lust att be honom dra åt helvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar