Nemi rejsar vidare

Oj oj, vilken dag det har varit idag! Och än är den inte slut...

Började med halv panik i morse när jag ställt alarmet fel och fick stressa för att hinna äta frukost, hundsäkra huset, gå med det lilla monstret och ta mig till besiktningen i tid. Ramlade in fem minuter före, knappade in Nemi och sen ut till bilen igen och vänta på min tur.

En Saab, betydligt nyare än Nemi, fick komma in några minuter före mig, men den besiktningsmannen hade en obehaglig rynka mellan ögonbrynen. Ägaren satt och trummade hysteriskt med ena foten, jag satt på barstolen vid kaffeautomaten och hoppades att Nemi skulle bli friskförklarad, att bromsarna skulle ta och att ingen styrled eller något sånt skulle glappa.

Höll praktiskt taget för öronen när min besiktningsman gjorde bromstestet. Vet inte riktigt vad siffrorna på tavlan betyder, men jag vet vad jämn och ojämn är. Fram var resultatet 1,4 mot 1,5 - det är jämnt! Bak var resultatet 0,7 på båda sidor - jämnare än så blir det bara inte!

När Nemi var besiktad och klar, papperet utskrivet och jag satt utanför besiktningen och skrev ett överlyckligt sms till Björnta att Nemi gick igenom så hade Saabens ägare fortfarande inte blivit utsläppt. Det skulle kunna betyda dåliga nyheter för han.

Tack vare älsklingen och Marcus krig med mitt lyse för ett par veckor sedan så var det inga svarta lampor heller, allt funkade och papperet jag fick i handen var välsignat vitt. Ingen hemsk röd-orange klisterlapp. Hade inte så mycket som en enda "bra att veta"!

Vände motorhuven mot stadskärnan, handlade lite julklappar. Måste försöka bli klar med det den här veckan... Nu är det bara en julklapp kvar att handla, och jag vet inte vad jag ska skaffa åt henne.

Kan ju snabbt gå igenom min lista...

Björnta - check!
Rebecka L - check!
Anna B - check!
Mamma - halv-check, måste bara skaffa grejen först...
Pappa - eventuellt check.
Christoffer - check!
Johanna - inte check...
Frazze - check!

Så snart blir det julklappsinslagning, roligt roligt! Älskar att slå in presenter, inslagningen ska vara lika mycket present som själva innehållet tycker jag... Jag tycker inte det finns nåt roligare än att få en riktigt fint inslagen present, fast för vissa är det ju ett mysterium att ens få till ändarna på papperet... Då får man uppskatta försöket istället, det är ju tanken som räknas...

Men nu svirrade jag iväg igen... Blev lunch på Önstabaren med Björnta och svärfar, var minst sagt härligt att träffa älsklingen igen, fast jag längtar ändå till ikväll!

Nu ska jag försöka fortsätta med min sanering av rummet, det har brakat iväg bortom städning, bortom ihopplockning och bortom röjning. Nu är det värre än ett bombnedslag, värre än en krigszon för biologiska stridsvapen. Inte ens katastrof är ett ord stort nog. Men "sanering" beskriver processen för att hitta golvet ganska bra...