söndag 15 mars 2009

En gul bil är en ful bil?

Åkte till Njurunda och tittade på en bil igår. Not so good. Jag hade realistiska förväntningar, tänkte till och med negativt och intalade mig "lacken är sprucken, det finns rost och det är en massa jobb".

Till och med i mina svartaste tankar om bilen var jag positivare än jag blev när jag såg den och pappa kollat igenom den. Jag kan ju inte skruva, och hittar dessutom inte ut till Njurunda så han körde och kollade.

Allt som fattades:
- Radio/stereo
- Spolarspruttsburk
- Riktigt bränsletank
- Avgassystem (följde med dock)
- Innerskärmar

Allt som var fel/trasigt/allmänt blä
- Inredningen var med stor sannolikhet möglig, sätena var väldigt fuktiga
- Golvmattan var riktigt blöt, en vattenpöl framför passagerarstolen
- Ispärlor bakom solskydden
- Ingen el var dragen, en stor kabelhärva hängde över ett stag
- När man öppnade passagerardörren så såg man svartmögel i dörrspringan
- Trösklarna var som kex
- Stora lacksprickor på skärmarna och rost på densamma
- Rost på kromet
- Sprucken inredning, trasiga armstöd
- Trasiga, dumt placerade högtalare
- Bränsletanken var en 35-liters fuelcell. Originaltanken var på det dubbla.
- Brun inredning, okej... kosmetiskt men på det övergripande intrycket gjorde det ingen förbättring.
- Kylfläkten var monterad baklänges
- Bränsleledningarna var av tunn gummislang, såg inte alls säkert ut.
- Strykfula fälgar

Det som var bra:
- Nyrenoverad motor, gick dock inte att starta
- Avgassystemet följde med, obockat (inte så bra)
- Ny bakaxel
- Originalratten följde med
- Maten på Roberto's pizzeria var jättegod

Något mer som var bra kan jag faktiskt inte komma på. Det var för mycket att fixa, så jag kommer inte att köpa den. Lack, en massa mek, inredning... det blir alldeles för mycket jobb och pengar så det här var inget alternativ.

Inga kommentarer: