Varför ska alla överge mig?

Sitter här framför dumburken som inte svarar när jag pratar med den. Fick nyss sista sms:et för kvällen från Björnta. Shit också. Skulle se om det var nån rolig nattuggla inloggad på Facebook eller MSN men alla har tydligen gått och lagt sig.

Varför ska ni överge mig just ikväll när jag för en gångs skull är pigg?!

Darn it!

Men i morgon kommer Björnta, ser fram emot det :) Måste försöka städa lite på rummet innan dess, börjar bli råttbon i hörnena. Och mitt rum har väldigt många hörn...

På lördag är det i alla fall The Big Day. Då ska jag försöka hitta upp till den där kåken mitt på vischan som han bor i. Good luck, jag säger bara det... Känns lite som att jag gör en höna av en fjäder, men jag har absolut noll koll på vägar och orter på den sidan av kommunen.

Fick en vägbeskrivning av honom. "Bara, bara, bara" och "du hittar till Selsjön"... hm, jag är inte så säker på att jag gör det :( Hittade knappt upp till Forsmo första gången jag skulle dit, lyckligtvis är det skyltat och så hade jag bror min i bilen som sade "det är bara att fortsätta rakt fram tills du ser macken".

Och det är ju pissenkelt för nån som bott där hela livet, jag har dåligt lokalsinne och är dessutom lite vilse i pannkakan som Björnta så fint uttryckte det. Det är "bara" för mig att hitta i Långsele eller utvalda delar av Sollefteå. I Kramfors hittar jag skapligt bra, förhoppningsvis slår jag i alla fall Björnta när det gäller lokalkännedom där. Har ju till skillnad från han bott där tre år. Måste ju få hitta bättre än han någonstans, annars blir jag deprimerad :P

Those charmin' ole cars

Igår åkte vi till Hoting för en bilträff, jag och Björnta. Bilträffen var helt okej, men jag gillade sällskapet mer. Mycket, mycket mer...

Bilen startade snällt uppe på gården när vi skulle fara, jag bad Björnta backa ner Forden eftersom jag inte gillar att backa nerför vår uppfart. Han slängde över kartongen med verktyg som han tog med ifall Forden skulle krångla. Jag tog plats bakom ratten och vi åkte mot Hoting.

I Ramsele stannade vi och inhandlade frukost till Björnta som inte hunnit äta, jag kom i underfund med att Fordens trösklar sitter i väldigt bra höjd. När jag stod på dom var jag ungefär lika lång som han.

Vi rullade vidare mot Ramsele och Forden låg så fint på 75 grader. Först när vi kom in i Hoting gick han upp på 80. Helt fantastiskt bra för en gammbil med fradgande kylare!

x

x

x

På vägen fick jag så jäkla ont i nacken att jag satt och försökte massera den, till slut fick jag en stor, varm näve runt nacken. Åh vad skönt det blev! Värken släppte inte, men den blev ju inte värre av lite värme.

x

Vi kom in på campingen där utställningen är och min aviserade plats blev bredvid en Volvo 940 och en lyktstolpe. Knastrade i nacken när jag försökte vända mig om, tittade på Björnta och sade att han fick parkera bilen.
x

Helt fantastiskt nummer två är att Forden drog 1,27 liter/mil på väg upp till Hoting och efter en hel del cruising i byn. Det är väldigt, väldigt bra för en så stor och oaerodynamisk bil!

x

Cruisingen i Hoting var inget vidare, vi åt pizza på en liten rosa pizzeria innan vi for och tankade och åkte mot Sollefteå. Efter ett tag hade jag sån fruktansvärt kramp i tårna att jag inte klarade av att köra många meter till, då var det ungefär 12 mil hem så vi byttes av och Björnta fick köra till stan.

x

Vi anlände till Sollefteå strax före nio och cruisade lite. Eller snarare en hel del! Först med Björnta bakom ratten och sedan med mig bakom ratten, då började han få kramp i benet av att sitta som en räka. Vi fortsatte cruisa och sen åkte vi ner till Ekbergs garage.

x

Ute på stan hittade vi också Kritan som vi pratade lite med. Först när vi stod stilla och pratade med han gick bilen upp på 90 grader så vi for upp på Remsle och blåste ur han. Vips, nere på 80 igen. Vi såg Tompa, som faktiskt såg oss också! Sedan stod vi och surrade med Ekberg, Chriz och Hedin vid Hullsta ett bra tag.

x

När vi skulle åka från stan gick inte fönstret på passagerarsidan att veva upp och Björnta hade glömt sin jacka i sin bil hemma på vår gårdsplan så han fick det rätt kallt i bara t-shirt och skinnväst. Jag hade på mig linne, kofta, huvtröja och skinnjacka så jag frös inte om ryggen i alla fall!

x

Vi låg och pratade lite innan jag somnade, vaknade några timmar senare av att jag i stort sett balanserade längst ute på sängkanten. Försökte med alla medel väcka Björnta som roffat åt sig större delen av sängen. Funkade inte att armbåga honom i bröstet, eller i magen. Funkade inte att dra honom i händerna eller fingrarna heller. Funkade för den delen inte att sparka honom på smalbenen heller. Fick absolut ingen som helst reaktion. Till slut blev jag fast besluten att få tillbaka en del av min säng så jag drog honom i skägget och ta-da! Han slog upp ögonen på en gång. Gnällde att jag inte hade nån madrass att ligga på, han flyttade in sig och jag gonade ner mig i hans famn innan vi båda slocknade igen.

x

Nu idag demolerade vi passagerardörren på Forden och fixade fönstret. Smartskaften som satt fast dörrsidorna har inte använt clips som dom ska sitta fast med, istället har dom smetat dit en nästan decimeter bred rand silikon på både höger och vänster sida på dörrsidan. Lätt att få därifrån den dörrsidan, eller inte...

Jävla satans förbannade dag!

Första dagen av shopping i Borås. Vaknade halv sju i morse, klarvaken. Klev upp efter ett tag, satt och smurfade vid Johannas blaptop. Vi åkt frukost och sen slöade vi vidare. Jag låg på sängen och var uttråkad, saknade Björnta något fruktansvärt dessutom. Det gör jag fortfarande...

Vi åkte iväg till Sjöbo och gick på en affär vi hittat där men dom sålde mest garner och inga tyger, som vi är ute efter. Åkte tillbaka till Borås, till Knalleland, parkerade vid donken och åt lite lunch. Klockan var tio och det var dags för mat, tyckte våra magar.

Vi gick på Furulunds och shoppade tyger och sybehör för tretusen spänn sammanlagt. Jippi, det var kul. Undertecknads inspiration och idéådra vaknade genast till liv.

Utmattade och trötta i plånböckerna åkte vi tillbaka till vandrarhemmet, passerade restaurangen på hörnet och köpte med oss en andra lunch upp på rummet. Då var klockan bara två och den grillade kycklingen med tzatziki som jag åt var underbart god! Vi slappade ett litet tag och gav oss ut på stan igen. Den här gången för lite gammaldags shopping och sightseeing.

Mamma ville ha grejer, ett grönt paraply bland annat. Tvärs över gatan från vandrarhemmet ligger Åhléns, där hittade vi allt mamma ville ha och lite jag ville ha också.

Inne på Åhléns skulle jag betala mina saker och upptäcker att mitt betalkort lagt av. Hur glad blir man då, på en skala? Ungefär minus trettiotvå. Här sitter jag, i Borås, åttio mil från min bank med ett kvaddat betalkort. Trodde först det var Åhléns läsare det var fel på, men inne på Guldfynd blev det samma sak men lyckligtvis kunde bankomaten läsa kortet även om det knastrade och tog tvåhundra år att få ut pengar men nu har jag i alla fall lite kontanter.

Jag har haft det där jävla kortet knappt ett år och det här jävlas nästan halva den tiden, nu blir det byte till Allkort med visa. Jävla rat.

Tillbaka på rummet efter shoppingturen upptäckte vi också att den diffusa stanken som förföljt oss var Johannas skor som surnat. Usch... vi gick ut för att hitta middag, och jaga rätt på ett par nya skor. När vi fått våra torra kycklingrullar hade allt stängt och det verkade som att jag skulle få gå och hämta crocsen i bilen på andra sidan stan. Lyckligtvis hade Team Sportia öppet och vi fick tag i ett par badtofflor för en femtiolapp så nu går det ju i alla fall att andas här.

Men tro hur det luktar i receptionen? Det var där Johanna sparkade av sig skorna och trökade ner dom i papperskorgen. Endera så flyr termiterna all världens väg ur den här stenkåken eller så blir det ett anfall från råttor som letar liket.

I morgon blir det Ullared och Skroten i Kinna. Och ett besök hos Johannas kusin Cia. Härnäst ska vi kika på kartor, hitta matställen och sånt. Men nu ska jag får höra fortsättningen på en riktig dokusåpa om livet hemmavid på Helt Seriöst AB. Spännande!

Sjuklingen

Då sitter jag här igen, vid fönstret med datorn. Skriver, surfar, väntar på sms, dricker cola och försöker att inte bli alltför hungrig.

Har nyss kommit tillbaka från en expedition i Borås. Hitta en matvaruaffär och Jensen's, en köttrestaurang där min kusin jobbat. Han tipsade mig om det, och jag tyckte inte att det verkade vara nåt dåligt ställe.

Lyckades hitta mataffären också, City Ica eller vad dom hette. Inhandlade diverse bra-för-magen till Johanna. Och en stor Cola till mig. Mums!

Nu förströr jag mig med att lägga ut pickisen på Garaget.org och nu har det blivit lite liv i Johanna-lådan :)

Borås, Borås

Sitter incheckad på vandrarhemmet Vila i Borås innerstad, mysigt rum. Stort hörnrum med två våningssängar och två väl insuttna fåtöljer som ligger avskilt längst ner i korridoren. Ett litet bord som datorn står på och ett par pinnstolar fulländar möbleringen.

Huvudet har tagit semester, har ju varit vaken sen tjugo i två. Jag körde första 27 milen, ner till Tönnebro från Långsele. Mamma mia, då var jag slö i skallen. Hällregn, höstmörker och rådimma vilken ljuvlig blandning.

Kan ju direkt ge Vila bättre betyg än Gustaf af Klint som vi bodde på i Stockholm. Det var ju i och för sig en båt, och det var ju lite mysfaktor men i övrigt... ganska nergånget, en använd kondom i fönstret (heter ju inte fönster på en båt, men huvudet samarbetar inte), en kudde som luktar piss och massa trevliga små hälsningar från tidigare boende som löd i stil med "Här fick Amanda sitt första rövknull". Började ju undra vad det var för ett ställe man hamnat på då...

Johanna tog över ratten i Tönnebro och körde till Coop Forum i Örebro där vi tog en liten matrast, när vi tagit oss genom Örebro byttes vi av igen och jag körde till Vårgårda ungefär fyra och en halv mil från Borås.

Klant som jag är så lyckades jag ju skära mig i fingertoppen igår när jag gjorde mackorna, är plåstrad och när jag skulle byta skiva gjorde jag som jag brukar. Stoppar pekfingret i centerhålet på skivan. Följden blev att Yonder comes a sucker lyckades trassla sig ner och fastna runt mitt finger. Plåstret blev som en stoppkloss och jag höll inte på att få därifrån skiveländet.

På vägen mot Göteborg, E20, var det tråkigt. Jag hade en zombie bredvid mig stundtals och vägen gick genom skånska låglandet, såg det ut som. Platt, platt och åter platt. Bara nån enstaka kurva på den där förbålt tråkiga vägen. Lite action blev det nedanför Laxå, ser att bilarna framför mig pallnitar och har inget val förutom att göra det jag också. Då ligger det en Valtra och rullar längst fram i kön. Johanna fick horn och ringde polisen och frågade om traktorer får köra på motorväg. Svaret blev nej och hon gav dem traktorns regnummer. De lovade att skicka ut en bil så bonden fick nog veta att han levde. Det var ju säkert fem eller sex bilar som pallnitade för han syntes inte, dök bara upp bakom en kurva.

Efter mat och bensträckare i Vårgårda drog vi igen, Johanna bakom ratten. Jag ville inte köra i Borås, jag anmälde mig frivillig som kartläsare istället. Det jobbet gjorde jag ganska bra, vi hittade rätt på första försöket. En applåd för oss.

Nu skriver jag här och hon snusar i kudden, ska försöka tvinga med henne ut på stan sen. Hon har huvudvärk men jag tror inte att det blir bättre av att ligga och tryna. Vi har suttit inne i bilen hela dagen så lite frisk luft och motion dödar nog inte nån av oss. Är dessutom hungrig igen, kroppsklockan tycker att det är runt elva på kvällen så jag blir chockad när jag tittar på klockan och upptäcker att jag är ett halvt dygn fel.

Har dessutom ont i höfterna och ryggslutet, gasfoten värker och tankarna är tröga som sirap. Riktig, gammaldags sirap. Den där sorten man var tvungen att hålla under hetvattenkranen i tio minuter innan den gick att hälla. Så trögt går det för mig att tänka.

En viss person sov tills vi var nästan i Borås, orättvist. Vill ju ligga och sussa bredvid han, jag. Men får väl fråga om jag får kidnappa han på fredag kväll istället...

I Morsgrisarnas hemland

Mortorp, Morby, Morskoga och Morshammar - sörlänningarna måste vara ena riktiga morsgrisar.

Hästbo, duger det inte att kalla det "stall"?

Det här By vi sett skyltar om i fem mil kan då inte vara en by. Med tanke på antalet skyltar så måste det vara Stad.

Och de här fåniga sörlänningarna envisas med att sätta upp "Annan fara - beläggningsskada", så jag och Johanna sitter och tittar efter beläggningsskadorna. Happ, var är dom då? Den här vägen vi åker på är ju bättre än den nyasfalterade Långselevägen. Vilka gnällspikar det måste bo här. De här sörlänningarna skulle se Helgum södra eller Forsmovägen, då kan vi börja prata beläggningsskador. Det finns ju för fan ingen beläggning på dom vägarna.

Och vad är det för pundare som gjort Fagersta kommuns välkomstskylt? "Välkommen till Fagersta - Här får du livstid", va?!

Anti som jag är ser jag ett nerkört vägräcke, och utbrister "Hur kan dom köra ner räcket? Det kan ju bli en beläggningsskada!"

I skrivande stund är vi på väg mot Örebro, 47,7 mil hemifrån enligt trippen. Innehållet i huvudet består mestadels av dammtussar och lite omkringflygande flugor, så det blir mycket konstigt.

Två överkörda grävlingar har vi sett också, med ungefär tvåhundra meters mellanrum. Road kill stew, det erbjöd jag Johanna till middag men hon var inte lockad.

Passerade just en vedbod med texten "TEATER" målad på väggen, måste bli trångt... "Här är din sittplats, fru Larsson, björkklabb 2C".

Snacka om konstiga ortsnamn! Kolsva. Okej... jag trodde vi var i Sverige, inte i Polen!

Vi åkte hemifrån strax efter två i natt, i hällande spöregn och beckmörker. Jag körde ner till Tönnebro, och förmodligen blir det lunchrast när vi kommer fram till Örebro om cirka 6 mil. Då blir det väl jag som tar över ratten igen. Tänka sig, lunch halv nio på morgonen. Fast vi åt ju frukost strax efter fem, så det blir ju som så.

Now entering Lindesberg Kommun. Är det bara mitt psychohuvud som tror att det är något jänkargrejs här eller...? Ja, den som lever får se.

Ur stereon ljuder Eddie Meduzas allt annat än ljuva stämma, och när vi båda satt och sjöng "Pitten flaxar och pitten står" bytte Johanna låt.

Haha, terrorist!

Jag har fått mig en alldeles egen terrorist, och det är så roligt :)

Kan inte låta bli att jävlas lite heller och dra ut på alltsammans, bara för att det är så otroligt roligt :P Känner mig mer än en aning ond idag :P