Salta Björnens återkomst

Den salta björnen har återuppstått. På sjuttiotalet eller så. Läste inte så noga.

Goda är de i alla fall, de här små gelenallarna. Finns inte att få tag i hemma, men på korvmojen i Ramsele hade de alla sorterna!

Björnta försov sig men dök upp, inte alltför sen. Vi packade forden och när den skulle ut ur garaget så startade den inte. Batteriladdaren på, men ingen sprutt för det. Bror och Björnta skruvade loss batteriet och pappa hämtade sitt ur Audin. Sedan startade forden snällt och lätt.

Vi åkte och tankade, sedan gjorde vi ett depåstopp hemma på gården. Pappa hällde i växellådstätningen och kylarcementen, därefter bar det iväg mot Ramsele. Det enda irriterande var att framdäcken gnällde mer eller mindre konstant hela vägen från Långsele till Edsele - det är ungefär fyra och en halv mil! Efter Edsele gnällde de bara i kurvorna och i guppen, och det finns ju gott om båda delarna den resterande sträckan.

Tror ta mej tusan att jag ska köpa ett par nya däck på måndag, och inga regummeringar!

Blev en riktigt bra dag i Ramsele förresten, fick bra parkering för Fårrden också. Alldeles bredvid tältet där de sålde t-shirts. Hamnade olyckligtvis bredvid en putsbög i turkos Bel Air 57:a.

Den satans fåfänga sprätten höll på att leka med mitt kylarlock! Hade lust att kräva honom på ett nytt, om det hade gått sönder hade jag krävt honom på pengar och sedan skrivit "jävla sabotör" på sidan på hans bil med mina nycklar.

Vi satt bakom forden och åt pastasallad, först kommer en kärring och säger att pasta inte fanns på femtiotalet. Nähä, det gjorde inte vi vid bordet heller! Den äldsta av oss lämnade fabriken april 1986. Inte ens bilen är från femtiotalet! Dessutom fanns makaroner faktiskt på femtiotalet. Kärringjävel.

Sprätten från bilen bredvid kom och skakade tass med Björnta och började snacka med honom om forden, han sade bara att "det är hennes bil" och nickade mot mig. Trots det fortsatte sprättjäveln att prata med honom!

Sedan började den där ungdomstörstande tönten prata med bror min om att forden var en 66:a, och vi sade allihopa att det var en 65:a. Till slut frågade han vad som skiljde på dem. "Ja, de är inte ett dugg lika" sade jag. Men han låtsades inte höra, le dork.

Sedan kom ytterligare en eller två personer fram till Björnta och pratade med honom om bilen, varför? Bara för att han var den av oss som hade vitskjorta och skinnväst? De trodde säkert att han var den äkte raggaren av oss och att jag bara var någon stackars sate med veckogammal styrlapp som skulle få skjutsa runt på tre fyllskallar... Wrong-o.

Men jag gillar en gubbe som kom fram när utställningen var över. Han frågade i alla fall vems bil det var, när jag sade att den var min började han berätta att han och Peter Jezewski i Boppers gjorde lumpen samtidigt och att Jezewskis första bil tydligen hade varit en fyrdörrars Fairlane, fast en vit. När jag sade att min varit vit slutade han inte prata! Ojojoj...

Sedan cruisade vi in till Ramsele och parkerade mittemot Rafna, pizzerian med vad jag anser vara Västernorrlands flottigaste pizza. Vidrigt! Efter ett tag började vi äta igen, ingen sallad den här gången utan jag och Johanna åt skrovmål med ost, bror min och Björnta åt kebabtallrik som inte såg helt ätlig ut. Kebaben var alldeles för blek för min smak. Markus och Anders kom och parkerade på trottoaren snett framför oss. Sedan satt de på varsin betongsugga och surrade.

Bror min hade klagat över min parkering, att jag ställde mig så långt ifrån suggorna men jag hade räknat med att vi kunde sitta framför forden så att vi inte behövde sitta på trottoaren. Efter ett tag kom han tydligen på att det inte var så dum parkering.

Vid åtta var alla less, så vi packade ihop och åkte hem. Istället för att cruisa i Ramsele så cruisade vi i Långsele. När vi skulle tuta utanför Jannes kåk så funkade inte tuten. Skitbil!

När vi kom hem så funkade inte högerblinkersen fram heller. Skitbil x2.

Dessutom hade Björnta bränt ut en skiva med lite Rännhola låtar som vi spelade på väg hem. Då upptäckte vi att stereon har fått nåt tuppjuck. Den hänger sig, hoppar över en massa låtar och dummar sig rent allmänt. Skitstereo.