fredag 28 november 2008

28 november

Bip-ip-ip! Bip-ip-ip!

Så låter min väckarklocka. Jag hatar den. Den ringde i alla fall 6.30 i morse. Föräldrarna höll på att göra sig i ordning för att åka till sina respektive arbeten, farsan sade något om min väckarklocka och mamma svarade "hon brukar ställa väckaren så hon kommer upp någon gång".

En poäng till dig, morsan.

Hon berättade att hon lämnat sitt bankomatkort och en shoppinglista på köksbordet, så jag skulle få åka och handla senare på dagen.

Jippi... I just love it! Eller inte.

6.34 klev jag ur sängen och åt frukost. Ett glas mjölk och två ostriskakor med Bregott extra saltat på. Supergott!

När hunden behagat vakna gick vi på promenad, sedan har jag slagit in lite julklappar. Det gjorde jag redan igår. Då slog jag in fem julklappar, men det gick mycket mer papper. Någonting blev helt galet och när jag skulle vika hörnen på ett paket så hade jag bara ungefär en centimeter att vika med. Bort med det papperet, fram med nytt!

Jag har tagit ett steg närmare det papperslösa samhället idag också, anmälde mig till e-faktura hos Telia. Förhoppningsvis funkar det. Men varför skulle det? Det är ju datorer!

Jaha, jag och hunden satte motorvärmaren på Nemi innan vi gick på promenad så när vi kom tillbaka var hon ganska varm. Fixade och donade lite, väntade på att Själevadstrafik skulle lämna av skvallertidningarna på affären. Åkte dit och handlade.

På listan stod det "3-4 middagar". Jaha, vad blir det då då?

Pannbiffar? Nej fy, det är det värsta jag vet.

Fisk? Kan jag inte äta.

Kycklingfilé? Åt vi ju nyss, skaffa lite fantasi!

Matsedeln ser ut som sådan, eftersom jag lyckades hitta någon hjärncell i mitt ekande huvud:

Fredag (idag): Lasagnette med sallad
Lördag: Pommes frites och grillkorv
Söndag: Hemmagjord pizza
Måndag: Pyttipanna, rödbetor och ägg (inte till mig då, men till de andra)
Tisdag: Potatis, lunchkorv och senapssås

Och ja, jag är lite uttråkad.

När vi kom tillbaka från affären stannade jag vid postlådan. Vi brukar alltid få en massa reklam, kataloger eller kuvert. Idag var det fyra kuvert och ett papper från någon bokklubb.

Tre av de fyra kuverten var till mig, gissa vilken panik jag fick! "Jag har ju fortfarande inte fått lön från Anthill! Jag kommer hamna på inkasso!" Djupa andetag, dumskalle, andas nu i påsen här så blir allt bättre sen.

Inte riktigt så illa, men inte långt ifrån.

Sedan släppte jag ut hunden ur bilen, han satte iväg som en flåbuse och försvann. Tänkte "va fan... tre räkningar och så rymmer hundkräket!" Ropade på honom, fick sedan syn på honom uppe i skogsbrynet där han höll på att "fixa" sin nybadade päls. Han rullade sig med andra ord. Ropade på honom igen, men han var helt plötsligt döv. Bestämde mig för att bära in matkassarna och gjorde det. Hunden kände däremot inte för att komma in, det var ju härligt väder. 2 grader kallt och snön fastnar i pälsen som aldrig förr.

Vrålade åt den lurvige kamraten "kom hit, din förbaskade dammvippa. Jag pratar med dig och inte 'den andra' hunden!" Vi har nämligen upptäckt att vår hund tror att hans skugga är en annan hund, så "den andra hunden" är den som ställer till allt bus, men han har inte fattat att hans skugga bara är en mörkare fläck för att han skymmer solen. Dumma djur.

Så pallrade han sig in efter många om och men, jag packade ur matkassarna och han lade sig inne i teverummet för att sura på mattan där.

Öppnade mina tre kuvert och fick dagens andra chock. Inget av dem innehöll en räkning! Två var från Telia såg jag när jag tittade närmare på dem och det tredje från Folktandvården. Det ena kuvertet innehöll en bekräftelse på min abonnemangsförändring, det andra information om Telias tjänster och det sista var bara information om frisktandvårdsavtalet. Puh!

Nej, nu ska jag fixa lite lunch och sedan ska jag slå in mera julklappar.

torsdag 27 november 2008

Vit jul i år också?


Nu har det snöat nästan verenda dag den här veckan. Ska vi få en vit jul i år också? I fjol så det ut att bli en grön jul, men snön kom till slut.

Dessutom är det inte snöflingor som faller, det är änglamjäll. Nej, skämt åsido. Men att kalla det snöflingor vore fel, när de är större än cornflakes. En "flinga" föll nyss förbi mitt fönster och den hade samma storlek som min hunds tass.

onsdag 26 november 2008

Välkommen till Felia

Ringde till Telia idag, ville göra om mitt kontantkort till abonnemang och det gick naturligtvis jättebra. Men innan jag fick prata med någon jäkla människa så skulle man ju ta sig förbi den där förbannade röstroboten.

"Vad gäller, ditt ärende?"
- Mobiltelefoni.

"Du sade, mobiltelefoni. Stämmer detta?"
- Ja.

"Gäller ditt ärende, faktura, beställning, bla, bla, bla eller annat? Säg då annat."
Ja, fan vad blir det då? Jag kallar det konvertering, äsch!
- Beställning.

"Du är nu placerad i kö. Din plats är 56 i turordningen. Beräknad tid, 18 minuter."

Kom fram efter ungefär 16 minuter, efter att ha tvingats lyssna på den där irriterande rösten som visslar när hon säger något med "20" och höra henne babbla om surfport, mms eller vad det nu var. Och Mina sidor. I kill her!

Och när jag väl kom fram fick jag prata med en invandrarkille, han pratade ganska bra svenska och så men jag har sktisvårt att begripa minsta dialekt om jag är lite kola i skallen. Vilket jag var idag.

Sedan när jag skulle "skriva på" avtalet så blev jag kopplad till en tjej för att bli inspelad. Riktigt läskigt.

Men nu kan jag i alla fall ringa, och jag har kvar mitt gamla nummer. Thank you, assholes. Summa summarum så pratade jag i telefon 28 minuter med dem, tack gode gud att det är gratis att ringa kundtjänsten från ett Teliaabonnemang eller kontantkort.

tisdag 25 november 2008

The hunt is on



Sommaren börjar närma sig. Snart infaller vintersolståndet och då blir dagarna längre, vintern kortare och priserna på jänkare högre.

Så därför letar jag fordon nu. Vi får se om jag har råd. Däri ligger problemet. Har vänt mig ifrån Dart mer och mer, de stiger så djävulusiskt i pris. Tittar på allt möjligt, Valiant, Buick, gamla Impalor... det jag har råd med blir det.

måndag 24 november 2008

Tysk-fransos-general-typen

På affären där jag jobbar handlar en märklig typ. Han påstår att han är fransos, och han pratar med fransk accent - men han kan inte räkna till tre på franska. Det kan jag som aldrig någonsin tagit en lektion i språket.

Un, deux, trois.

Han kom in redan i somras, då hade han varit general i Frankrikes senaste krig. Det senaste franska kriget jag kan komma på är andra världskriget. Det enda gubben har någon koll på är hur gammal han är, han säger snart 67 och på hans ogiltiga körkort står det 1942. Så det stämmer ju i alla fall.

Han babblar också en massa om Luleå, snöskyfflar och stövlar. Det är de enda orden jag förstår av alla 2 000 ord han säger. Dessutom upprepar han exakt samma saker hundra gånger innan han äntligen går och stör någon annan.

Vissa av de andra i personalen påstår att han är tysk. Han har tydligen pratat med tysk brytning förut om åren, men nu är han ju uppenbarligen inne i en fransk period.

I lördags när jag jobbade höll på att skratta så jag ramlade av stolen. Den här typen kom fram till mig när jag satt i kassan, betalade sina varor och började prata om sitt senaste ämne - att han konstruerat operativsystemet Linux. Jag har för länge sedan gett upp om att lyckas hitta ett sätt att få honom att bli tyst utan att bli otrevlig.

Så jag satt och tittade ner på det gröna vågbandet i mitten, framför mig och kassalådan. Han fortsatte babbla och spottet flög. På Konsum står dessutom kassorna i stort sett ute i kaféet, på en av bänkarna där satt en gammal alkis.

Fransos-typen började prata med alkisen som sade "håll käften" tills han gick sin väg och började terrorisera de i kiosken.

Sedan sade alkisen till tanten bredvid, när fransos-typen fortfarande var väl inom hörhåll:
"Vad var det där för jävla knäppskalle? Han pratade ju inte ens svenska."

Tanten svarar:
"Nog kan han svenska, alltid. Han har då pratat svenska förut."

Alkisen:
"Jag förstod då inte ett jävla ord han sa."

Tanten och alkisen pratade lite mer om "knäppskallen", tanten tittade på mig och flinade eftersom hon hade sett att jag stängde ut honom tills han gick sin väg.

Något annat fransos-typen brukar babbla om är bilar. Han säger "volvo, volvo, mycket bra bil" och babbblar om att det är något fel på motorn i hans bil. Ärligt talat stänger man öronen efter två sekunder.