Hjärtat i bitar

Tro hur lång tid jag ska behöva må så här dåligt, har gråtit sedan jag lämnade stan. Var nog svårt att gå till parkeringen utan att börja storgråta innan jag kommit in i bilen, så nu när jag är ensam går det inte att hålla tillbaka längre.

Inte ensam

Har läst på lite olika forum idag och igår, vilket gör att jag inte känner mig fullt så ensam. Blir arg på att det finns så många idioter i världen, och att de har samma kön allihop.

Men jag tror inte att alla vi som är så olyckliga skulle bli lyckligare av att bryta upp. Tillbaka till första rutan.

Blir så less på allt, på ekonomi, på dumma argument och på den här tortyren.