måndag 29 september 2008

First day at work

Började ju nya jobbet idag, på Anthill i Sollefteå. Man har ju gått och blitt anställd för att lyssna på (och lösa) Telenorkundernas problem. Oh, jipp jipp.

Än så länge är min hjärna en enda soppa där orden "CITRIX", "BASS", "infobas" och "GSM" snurar runt i en enda stor röra.

Maria från gamla klassen går också utbildningen, kul att någon man känner är med. Det är också med en irriterande gubbe från Småland eller något. "Man ska skriva in ett nytt lösenord där", sade han.

"Hördu, jag har gått media - jag har hållit på med datorer på heltid i tre år, bry dig i ditt eget din lilla fjant. Och spotta ut gröten!"

Hade jag lust att svara... Jag var så förbaskat trött och det gick runt i huvudet på mig så jag hade kunnat döda. Svarade bara något om "jag måste väl komma på ett lösenord först?" Tyst blev han ändå, den där snubben.

I min utbildningsgrupp är det också med en kille som precis flyttat upp från Göteborg, begriper ärligt talat inte vad han skulle upp hit och göra. Dumt att stanna på västkusten? Welcome to this shitty ice-hole.

På eftermiddagen var det medlyssning hos "gamlingarna", jag hamnade hos någon kille som hette Mattias. Trevlig typ, men det var väldigt lite folk som ringde in. Och en kom från Trelleborg, så jag fattade nada av vad hon sade, en annan kom nog från ungefär samma ställe - hon hade också gröt i halsen.

Nej, nu är det over and out. Mitt huvud behöver sova. Önskar att jag kunde illustrera hur det känns, storebror förklarade det på ett väldigt bra sätt. Jag försöker skriftligt ändå.

Min hjärna är en tratt. I den där tratten proppar Roger (utbildningsledaren) ner en massa information. Bara lite information i taget kan droppa ner. Den information som droppar ner per dag är det som fastnar.

Någon har stoppat en kork i pipen på min tratt.

"Välkommen till Telenor, du pratar med Stormdemon - be afraid, be very afraid!"

onsdag 24 september 2008

En bra Dag

Vaknade av mig själv tio i åtta, efter att ha vaknat stup i kvarten och drömt om Freddy Krueger (jag såg nämligen A Nightmare on Elm Street: Part 2 igår kväll), det var dock ingen hemsk dröm och han var inte ond. Det vet jag, men jag minns inte drömmen.

Klev upp och åt frukost, fick se min far ligga på kökssoffan och "vila ögonen", när jag klätt på mig hade han klivit upp så att jag inte skulle kunna säga att han låg och sov. Ha!

När posten kom fick jag rabattcheckar från InterSport så den 10:e oktober bär det av ner till Kramfors för införskaffandet av en ny jacka/täckdress.

Lade sedan ut en annons på Blocket, bror min sms:ar och undrar om jag kan vara hans chaufför. Han ska på röntgen, arbetsförmedlingen och Mekonomen. Okej, får väl göra det då. Pappa korrekturläser annonsen, jag skickar in den, han undrar om jag kan åka till stan och köpa två gängade pinnar till någon stege han håller att laga.

Släpper av min bror vid sjukhusets entré och åker sedan och parkerar. Betalar för en timme och tycker att längre tid än så får det fan inte ta, tio minuter innan vår timme tagit slut är han röntgad och klar. Medan jag sitter och väntar på honom ringer mobilen - det är Anthill. Jag har fått jobb! Börjar på måndag klockan åtta. Mördande.

Kommer hem med bror och alla grejor, eftersom han skulle in på arbetsförmedlingen så passade jag också på att gå in och säga att jag fått jobb. Då slipper jag kanske all den här dyngan de skickar ut. "Bli känd på ditt jobbsök!" Jag vill inte bli känd, lämna mig ifred, era asgamar!

Släpper av brodern nere vid garaget och hunden blir jätteglad när han kliver ur Nemi, han fattar att jag sitter bakom ratten och till slut får jag öppna dörren och klappa honom. Han är galen och bara för att han inte ska bli överkörd får han åka bil ända upp till spiltan (vår carport), det blev säkert hela 50 meter. Nöjd var han då i alla fall.

När vi klivit ur bilen, jag och hunden, blev han ännu gladare och sprang som en tok runt, runt, runt på gårdsplanen och förstörde pappas krattning. Hehe...

Nu ligger han på min sovrumsmatta och snusar, lillen blev trött av sitt ystra glädeanfall. Det var inget tal om saken när jag klivit ur bilen "Nu går vi in och sover, matte!"

Tomten är en "ful gubbe"

Tänk om tomten fanns på riktigt. Då skulle han vara en så kallad ful gubbe som alla föräldrar är paniskt rädda för.

Om någon främmande karl kom och satte sig och lyfte upp deras barn i knäet skulle de ringa polisen, och samma om han gav dem något och ville ha en kram i utbyte. Och om denne karl samtidigt som han hade barnet i knäet sade "ho ho ho", skulle de ju tro någonting ännu värre.

"Av tomten får du önska dig vad du vill", jaha... vad vill han ha i utbyte då?

När jag var liten och vi firade jul tillsammans med min moster och mina morbröder så hade vi en tomte som hela tiden ville ha kramar av min äldsta kusin, fast hon var i alla fall i tonåren då. Det var jättekul, och hans skägg gled omkring i fejset på honom. Men den tomten var ju inte "på riktigt", det var bara en av pappas ungkarlskompisar.

Gamla, tjocka gubbar som har barn i knäet och inte är släkt med dem kallas i mitt samhälle pedofiler, så vad är tomten egentligen?

En äckelgubbe.

tisdag 23 september 2008

Hund-språket

Idag kom min storebror hem till oss för att byta däck på sin bil, de är i stort sett olagliga och dessutom håller ett på att gå sönder.

Jag sade "titta där" och hunden rusar till fönstret och tittar ut - "åh, det är lillhusse som kommer!" säger svansen som viftar så hela hunden blir ostbågeformad.

Nu vet vi dessutom vad min storebror heter på hundspråk "vo-vo-vo-VOFF!" Det säger han varje gång han får syn på brorsans bil... Hunden skäller i morsekod. Tre små och ett stort skall.

Och brorsans bil är trasig... bromsarna är slut på den, så nu står den på pallbockar nere vid garaget. Han ska låna min Nemi (som är den enda bilen som går i den här gårn!) och åka på Meko i morgon. Jaja, Audi och Hyundai är inget mot en liten röd Seat. Den går i ur och skur, utan några större haverier. Vindrutetorkarmotorn gick sönder så jag hade inga vispar, men det är en sak. Lyckligtvis regnade det inte, jag försökte bara rengöra rutan.

söndag 14 september 2008

Jeaj!

Äntligen, äntligen, äntligen, äntligen!

Nu sitter min dumburk ihop, och det är inte tack vare Komplett, kan jag säga!

Beställde ju en PC i delar från Komplett.se, skrammelhögen anlände på utsatt tid (förvånande) men när min bror började sätta ihop den så ville den icke brumma. Storebror blev fundersam och testade att stoppa sina minnen i min burk och då startade den snällt och beskedligt som en nytankad moped.

Han ringde och pratade med Komplett, fick skicka in både moderkortet och minnena. De skickade tillbaka dem till slut och sade i stort sett att det inte var något fel på dem. Jaså? Varför funkade den inte när brorsan försökte sätta ihop den igen då?

Summa summarum: I går kväll ringde han och sade att han höll på att installera Vista på burken och att jag kunde komma ner och hämta den om ett tag. Han hade fått den att funka genom att stoppa i sina minnen i den, det var nämligen risk att han blev av med sin bärbara HP eftersom mammas bärbara som jag lånat inte orkade dra Winamp och Internet samtidigt.

Den där datorn, "som skulle bli så billig", har kostat mig 4 200 plus ett operativsystem för 2 500. Dessutom måste jag fixa ett antivirus så då är jag uppe i ännu mer. Suck! Fast än så länge har jag bara betalat 4 200 för den, men det lär bli mer... Tangentbordet var ju kajko också så ett nytt trådlöst har jag fått köpa också.

Men nu brummar den i alla fall... Jeaj!